...det är frågan!

Nu har vi varit på information ang förlossning och BB på USÖ och Karlskoga.
På USÖ fick man se ett bildspel och det var två barnmorskor som informerade om verksamheten under två timmar. Det var information om smärtlindring, amning etc. Mycket intressant!
I Karlskoga fick man komma in på avdelningen och se sig omkring, en barnmorska informerade om smärtlindring, BB-vård etc. Också mycket bra!

Man måste dock vara 36 v gången innan förlossning och inte ha några komplikationer som havandeskapsförgiftning eller graviditetsdiabetes för att få komma till Karlskoga, i annat fall är det USÖ som gäller.

Vad ska man då välja? Båda ställena verkar vara lika bra, det enda som inte finns i Karlskoga är neonatalavdelning...
Å andra sidan är Karlskoga mindre och känns mer som hemma än som ett sjukhus och det som verkligen talar till deras fördel är att man verkar få stanna på BB längre efter förlossningen!
I NA har det i veckan informerats om att man på USÖ pga sparbeting ska försöka få nyförlösta mammor och barn som är friska att gå hem efter 6 timmar...6 timmar!! Låter ju inte klokt!!

Ja, ska man välja USÖ eller Karlskoga...det är frågan!!

Vecka 22!

Japp! Så är det! Nu har graviditeten gått in i vecka 22, 130 dagar kvar till beräknad förlossning och 150 dagar passerade...Tänk vad tiden går!!

De sista 1-2 veckorna har jag känt bebisen röra sig varje dag! Det är en sån gåva!!
Vilken känsla sen...det går inte att förklara!
Man känner hur någon liksom vänder sig därinne och ibland kommer det en liten spark!! Jag blir så obeskrivligt lycklig varje gång jag får uppleva detta.
Jag skulle kunna både skratta och gråta av lycka varje gång!! Den största lyckan, vår lilla bebis rör sig därinne!!

Jag läste på någon hemsida tidigare idag att man från och med vecka 22 inte längre kallar det lilla livet därinne för foster utan nu är det ett barn!!

Att det ska vara så svårt!!

Att kunna bestämma sig för något alltså!! Jag är väl världens mesta velanka...att ta ett beslut om än så den enklaste sak kan ta en evighet!
Tänk nu då när vi ska bestämma oss för barnvagn, skötbord, bilbarnstol...ja, massor av saker som man behöver ha på plats när barnet kommer!

Jag tänker att det är bäst att börja i tid om jag ska få nåt beslutat!

Senaste dagarna har jag ägnat mig åt att titta på barnvagnar. Efter helgens besök i Stockholm var jag nästan säker på att jag ville ha en Kronan-vagn, verkar mycket bra, prisvärd och snygg...
Igår hittade jag flera jättefina begagnade vagnar på Blocket, många ser knappt använda ut och dessutom till mycket bra priser...
Sen på dagen idag var jag återigen säker på att en brun Kronan-vagn får det bli, bäst att passa på nu när de har bra pris dessutom...
Men nu sitter jag här igen...ja, jag vet inte!

Inte är Robert till nån större hjälp vad gäller beslutsamheten heller för vi är ungefär lika duktiga i den frågan, låter enkelt va??!! Ja, inte blir vi osams om att den ene vill bestämma mer inte...

Ser man på saken från andra sidan så är ju halva tjusningen just nu att sitta och kolla vagnar på nätet och det får man ju sluta med i det ögonblick man bestämt sig, annars är ju risken att man hittar nåt ännu bättre!!

Stora, svåra I-landsproblem må jag säga...Velpotta!!

1 april, är något på riktigt då? Absolut!

Dagens lurendrejeri stod syster Johanna för, likadant varje år och som alltid tidigare så går jag på hennes försök! Hon är så lurig!! Underbart! Jag borde lära mig,men hon är så bra på detta!

Men vad som inte var ett 1 april-skämt var att det var dags för första träffen med föräldragruppen här i Fjugesta! Mycket roligt! Nu börjar det bli på riktigt!

Vi träffades en grupp som alla ska få vårt första barn. Vi var i lite blandade åldrar och skulle jag gissa så kanske mellan 23 och 33 år gamla. Första paret ut är beräknade i slutet av maj och Robert och jag sist. Barnmorskan Ingela pratade lite om de båda sjukhus vi har att välja mellan, Karlskoga och USÖ. Eftersom vi bor mittemellan så har vi ju ynnesten att få välja, så vida man har en normal graviditet och barnet inte föds före v 36. Det är planerat att vi ska få åka på information/studiebesök på båda sjukhusen för att bilda oss en uppfattning och sedan får man ta ställning till vilket man väljer. Klurigt det där, man får nog gå på känslan!

Veckan efter påsk är nästa träff, jag ser verkligen fram emot detta!

Vilken lycka!

Tisdagen den 31 mars var det dags att få göra ett ultraljud. Som jag längtat efter denna dag. Jag och Robert fick äntligen se liten som växer därinne i magen!
Tänk så mycket man kan se och då förstår man ju ändå inte vad hälften är som syns på skärmen...
Vi fick i alla fall se att hjärtat slog så fint därinne, man kunde se hjärtats alla fyra kamrar, otroligt! Vi såg armar och händer med små fingrar. Vi såg axlar. Munnen. Magsäcken där nere och navelsträngen. Vi såg lårben, smalben och små fötter.
Sockerbullen lekte med sina händer framför ansiktet och övade avancerade akrobatiska övningar för brinnande livet! Så vig som man är i magen blir man nog aldrig i livet utanför livmodern!
Jag som är så orolig och nojig för allt ville nästan gråta när jag fick se hjärtat slå och höra barnmorskan säga att så vitt hon kan se ser allt bra ut! Det var som vinna högsta vinsten i livets lotteri! Vårt barn!!

Det är fortfarande helt ofattbart! Liten växer därinne för att komma ut i stora världen och möta mamma och pappa den 26 augusti, vad spännande det ska bli!!!
Blir det en liten Carro-liten eller en Lill-Robban...??

Nu har faktiskt halva graviditeten gått, tänk att det går så fort! Redan v 20!!

Oops...bebis vill också vara med på ett hörn här tror jag, det killade till på insidan av magen, som att någon drar med en fjäder utmed magens insida! Det är så häftigt!!

Himmelriket finns även i tårtform...

...jag har smakat!

När Roberts farmor fyllde år för ett tag sedan hade hans faster med sig en tårta från ett bageri i Danmark. Ur kartongen plockar hon fram en alldeles ljuvlig tårta, klädd med choklad, garnerad med marsipan, nötter och moccachoklad...den såg så god ut att jag fick svälja ett par gånger extra och detta var ju innan vi hunnit smaka!
Kamerorna åkte fram för denna skapelse var så vacker att den måste förevigas på kort!

När vi sitter i soffan med våra assietter och kaffekoppar sänker sig en tystnad över rummet... alla har munnen full av tårta som smakar som en dröm!

Det är utan tvekan det godaste jag har ätit i tårtväg. En underbar blandning av choklad, mandelmassa, chokladmousse och nötter! Kan det bli bättre undrar jag? Detta måste vara känslan man får när man kommer tillhimmelriket!!