Vilken lycka!

Tisdagen den 31 mars var det dags att få göra ett ultraljud. Som jag längtat efter denna dag. Jag och Robert fick äntligen se liten som växer därinne i magen!
Tänk så mycket man kan se och då förstår man ju ändå inte vad hälften är som syns på skärmen...
Vi fick i alla fall se att hjärtat slog så fint därinne, man kunde se hjärtats alla fyra kamrar, otroligt! Vi såg armar och händer med små fingrar. Vi såg axlar. Munnen. Magsäcken där nere och navelsträngen. Vi såg lårben, smalben och små fötter.
Sockerbullen lekte med sina händer framför ansiktet och övade avancerade akrobatiska övningar för brinnande livet! Så vig som man är i magen blir man nog aldrig i livet utanför livmodern!
Jag som är så orolig och nojig för allt ville nästan gråta när jag fick se hjärtat slå och höra barnmorskan säga att så vitt hon kan se ser allt bra ut! Det var som vinna högsta vinsten i livets lotteri! Vårt barn!!

Det är fortfarande helt ofattbart! Liten växer därinne för att komma ut i stora världen och möta mamma och pappa den 26 augusti, vad spännande det ska bli!!!
Blir det en liten Carro-liten eller en Lill-Robban...??

Nu har faktiskt halva graviditeten gått, tänk att det går så fort! Redan v 20!!

Oops...bebis vill också vara med på ett hörn här tror jag, det killade till på insidan av magen, som att någon drar med en fjäder utmed magens insida! Det är så häftigt!!