Ja, man kan ju undra! Tänk att lilla pyret ligger där inne och bara vet att nu eller imorgon eller om 1 v eller 2 v tänker jag komma ut! Vi får inget veta, men jag är NYFIKEN!
För mig som gärna vill planera och veta vad som händer framför mig blir detta en prövning, jag känner det mer och mer fast att det bara är andra dagen över tiden!!
Jag försöker tänka på att det tar den tid det tar och det spelar ingen roll vad jag gör för inget kan påverka starten av förlossningen, egentligen! Bebisen bestämmer helt och hållet när det är dags att komma ut till oss!
Men håll med, visst är det väl dags snart att hälsa på oss alla underbara människor här ute??
Jag som i vanliga fall dessutom brukar ha ett ganska bra tempo i livet ägnar tiden åt att ta igen mig och vila inför stundande upplevelse, men det är inte lätt alla gånger att inte kunna köra samma tempo som vanligt! Fast egentligen är det väl tur att kroppen säger ifrån för annars skulle ju alla reserver vara brända och man skulle inte orka med detta dunderpass som ligger framför oss!
Jag ska inte klaga dock, bara häva ur mig lite frustration, för trots allt så vill man ju innerst inne att beräknat förlossningsdatum ska stämma. Hur mycket jag än försökt intala mig att det inte gör så mycket att det går över tiden så blir man lite rastlös och vill att nåt ska hända NU!!
Men nu ska jag göra ett nytt försök att bara vara positiv! Den som väntar på nåt gott ni vet...
Så länge alla kontroller är bra och visar på att bebisen har det som den ska därinne så är jag lycklig, för det är trots allt det viktigaste!!
fredag 28 augusti 2009
onsdag 26 augusti 2009
26 augusti 2009
Nu är den här, den berömda dagen D!! Beräknad födelsedag för lill* hjärtat!!
Nu är bara frågan när liten själv bestämmer sig för att det är dags att komma ut till oss...
H*n kanske tycker att det mysigt därinne och stannar ett par veckor tilll...vem vet!
Kontrollen hos barnmorskan idag var bra och det gör mig som sagt alltid lycklig att få höra! Hjärtat slog med 132 slag per min och SF-måttet vad kvar på 36, vilket innebär att bebisen sjunkit ner mer!
Ja, nu kan man inte göra mycket mer än att vänta...Allt är klart och vi är så redo vi kan bli inför detta stora som man inte har en aning om hur det kommer att bli...Mycket spännande!!
Nu är bara frågan när liten själv bestämmer sig för att det är dags att komma ut till oss...
H*n kanske tycker att det mysigt därinne och stannar ett par veckor tilll...vem vet!
Kontrollen hos barnmorskan idag var bra och det gör mig som sagt alltid lycklig att få höra! Hjärtat slog med 132 slag per min och SF-måttet vad kvar på 36, vilket innebär att bebisen sjunkit ner mer!
Ja, nu kan man inte göra mycket mer än att vänta...Allt är klart och vi är så redo vi kan bli inför detta stora som man inte har en aning om hur det kommer att bli...Mycket spännande!!
fredag 14 augusti 2009
Närmare för varje dag!
Nu är vi i v 39, tänk så fort tiden har gått!
Jag är så lycklig över att alla kontroller hittills varit utan några som helst avvikelser! Nu kommer dock nervositeten över att allt ska vara bra med vårt lilla hjärta där inne i magen. Jag vill av hela mitt hjärta att alla fingrar och tår finns där de ska och att inga konstiga sjukdomar eller avvikelser tillstöter! Men om så är fallet så får man ta det då, det finns i varje fall inget man kan göra för att styra över naturen!
Jag önskar så att lilla bebisen får en frisk och skön start på sitt liv utanför sjukhus och läkarkontakter mer än de kontroller som är nödvändiga!
Det är mycket bebisar runt omkring oss nu! Underbart! Detta gör verkligen att man längtar ännu mera efter ett eget litet knyte att få vagga i famnen.
Men man ska ju inte tro att allt är ett rosa skimmer hela dagarna och nätterna. Ju mer små underverk man träffar destomer lär man sig hur annorlunda livet kommer att bli.
Det är ingen idé att gå omkring och tro att man kommer att kunna planera sin dag fullt ut och kunna göra än det ena, än det andra! Det är mycket som skall passa in emellan, mat, blöjbyte, tröst och närhet för att bara nämna det absolut mest basala.
Däremellan kommer det nog gå åt en hel del tid där man bara blir sittande och stirrar på detta lilla underverk...
I veckan har jag fått gulla med underbara lilla Line som har blivit en så stor och redig dam nu! Hon är helt fantastisk med sina underbara leenden och skratt! Jag smälter på en millisekund!!
Igår hade vi också besök av Katarina och Björn och deras lille Isak, och i jämförelse med Line som jag tycker är liten, är han verkligen bebis! Född vid midsommar men beräknad 1 augusti, vägde nu ungefär 3200 g, ca 1200 g mer än då han föddes!
Den lille grabben somnade på mitt bröst under kvällen, jag hade kunnat sitta kvar hela natten med honom snusandes där!! Det väcker verkligen ens egna längtan om att få finnas till hands och ge trygghet till dessa små, små människor!
På måndag blir det träff med både Line och Matilda, månne de kunna hjälpa till att locka ut vårt lilla knyte därinne...
Jag är så lycklig över att alla kontroller hittills varit utan några som helst avvikelser! Nu kommer dock nervositeten över att allt ska vara bra med vårt lilla hjärta där inne i magen. Jag vill av hela mitt hjärta att alla fingrar och tår finns där de ska och att inga konstiga sjukdomar eller avvikelser tillstöter! Men om så är fallet så får man ta det då, det finns i varje fall inget man kan göra för att styra över naturen!
Jag önskar så att lilla bebisen får en frisk och skön start på sitt liv utanför sjukhus och läkarkontakter mer än de kontroller som är nödvändiga!
Det är mycket bebisar runt omkring oss nu! Underbart! Detta gör verkligen att man längtar ännu mera efter ett eget litet knyte att få vagga i famnen.
Men man ska ju inte tro att allt är ett rosa skimmer hela dagarna och nätterna. Ju mer små underverk man träffar destomer lär man sig hur annorlunda livet kommer att bli.
Det är ingen idé att gå omkring och tro att man kommer att kunna planera sin dag fullt ut och kunna göra än det ena, än det andra! Det är mycket som skall passa in emellan, mat, blöjbyte, tröst och närhet för att bara nämna det absolut mest basala.
Däremellan kommer det nog gå åt en hel del tid där man bara blir sittande och stirrar på detta lilla underverk...
I veckan har jag fått gulla med underbara lilla Line som har blivit en så stor och redig dam nu! Hon är helt fantastisk med sina underbara leenden och skratt! Jag smälter på en millisekund!!
Igår hade vi också besök av Katarina och Björn och deras lille Isak, och i jämförelse med Line som jag tycker är liten, är han verkligen bebis! Född vid midsommar men beräknad 1 augusti, vägde nu ungefär 3200 g, ca 1200 g mer än då han föddes!
Den lille grabben somnade på mitt bröst under kvällen, jag hade kunnat sitta kvar hela natten med honom snusandes där!! Det väcker verkligen ens egna längtan om att få finnas till hands och ge trygghet till dessa små, små människor!
På måndag blir det träff med både Line och Matilda, månne de kunna hjälpa till att locka ut vårt lilla knyte därinne...
tisdag 4 augusti 2009
Äntligen semester!!
Japp, så är det!
Äntligen har jag och älsklingen semester! Lugna och härliga dagar här hemma.
Vi fixar och donar med lite av varje, gör i ordning bebisrummet, tvättar pyttesmå kläder och dessutom har jag nog fått en släng av behovet att boa! Idag var det köksskåpens tur att få sig en omgång av rensning!!
Undrar om inte blivande mormor också fått sig en släng av att boa! Hon håller på för fullt hemma hos dem och rensar och sorterar...hon är nog lika bebissjuk som jag! Det sägs ju att det är något alldeles speciellt att få barnbarn!!
Det känns så konstigt att förbereda allt! Det är en helt overklig känsla att jag ska packa BB-väskan så att den står klar tex, det känns som att jag är alldeles för tidigt ute och därför får jag det inte gjort...
Bebisen kan ju komma när som helst egentligen men eftersom jag hittills har haft det så otroligt bra så skulle det ju inte förvåna mig om bebis vill hålla sig därinne maximal tid som den får...
I vilket fall så behöver man ju ha det mesta klart så att man bara kan ta det lugnt sista tiden för att vila upp sig. Men det är en helt overklig känsla att det faktiskt är så nära nu!! Vart har tiden tagit vägen?? Jag blev ju nyss gravid!!
Äntligen har jag och älsklingen semester! Lugna och härliga dagar här hemma.
Vi fixar och donar med lite av varje, gör i ordning bebisrummet, tvättar pyttesmå kläder och dessutom har jag nog fått en släng av behovet att boa! Idag var det köksskåpens tur att få sig en omgång av rensning!!
Undrar om inte blivande mormor också fått sig en släng av att boa! Hon håller på för fullt hemma hos dem och rensar och sorterar...hon är nog lika bebissjuk som jag! Det sägs ju att det är något alldeles speciellt att få barnbarn!!
Det känns så konstigt att förbereda allt! Det är en helt overklig känsla att jag ska packa BB-väskan så att den står klar tex, det känns som att jag är alldeles för tidigt ute och därför får jag det inte gjort...
Bebisen kan ju komma när som helst egentligen men eftersom jag hittills har haft det så otroligt bra så skulle det ju inte förvåna mig om bebis vill hålla sig därinne maximal tid som den får...
I vilket fall så behöver man ju ha det mesta klart så att man bara kan ta det lugnt sista tiden för att vila upp sig. Men det är en helt overklig känsla att det faktiskt är så nära nu!! Vart har tiden tagit vägen?? Jag blev ju nyss gravid!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
